ASP (after school program) kallas på slangspråk för ”eftis” (i alla fall där jag kommer ifrån) och innebär en daglig verksamhet som sysselsätter barn och ungdomar efter skolan alla dagar i veckan. En del av rutinen i denna verksamhet är bl.a. att hjälpa till med läxor, sysselsättningar (måla, rita, spela spel, umgås med kompisar) och fysisk aktivitet, men en annan viktig del av hela verksamheten är att servera ett mål mat (mellanmål) under tiden som barnen är på ”eftis”. Denna måltid skall fungera som ett mål mat som barnen får mellan skolans lunch och middagen hemma med familjen, men samtidigt fungera som en måltid som grundlägger för hälsosamma och bra kostvanor hos ungdomarna.
I april 2011 så grundlades ”Healthy Eating Standards” för ASP genom National Afterschool Association (USA). Grunden för dessa standarder var att:
servera frukt eller grönsaker varje dag, servera vatten som den huvudsakliga drycken, undvika att servera mat med artificiella färger och smaker (t.ex. chips med smak), och eliminera socker-sötad mat (kakor, läsk etc.)Baserat på dessa nya standarder så undersökte man, i South Carolina, ASP som serverade måltider för barnen. Kriterierna för att delta i studien var; ASP som hölls direkt efter skolan, alla dagar under skolåret, minst 2h, tillhandahöll minst 30 ungdomar (6-12 år), assisterade hemläxor och skolarbete och som serverade en måltid. Totalt inkluderades 20 stycken ASP i studien från totalt 535 stycken möjliga ASPs i South Carolina. Från dessa 20 ASPs så var det i medeltal 88 barn per ASP (range 30-162 stycken).
Metoden för hela studien baserades på observation av barnens matvanor. Varje ASP var undersökt av en tränad observatör 4 gånger, vid 4 oannonserade tillfällen på olika dagar i veckan under 2 månaders tid (mars-april 2013). Observatören antecknade namn på produkten/maten, storleken och förpackning av densamma. Detta gällde för både mat och dryck. Klassificeringen av mat och dryck var följande:
Kategori
Exempel
Socker-sötade drycker
Läsk, sportdrycker etc.
Mjölkprodukter - osötade
Ost, 1%/2%/non-fat mjölk
Mjölkprodukter - sötade
Yoghurt, choklad-/ jordgubbsmjölk
Saltade snacks
Doritos och Chex Mix
Osaltat snacks
Prezels, naturella majs-chips
Desserter
Kakor och tårtor
Godis
Choklad etc.
Icke-frukt
Förpackad frukt
Äppelsylt, frukt i sockerlag
Sötad musli
Frukt loops
Osötad musli
Cheerios
Frukt och grönt
Färsk, frusen och torkad
Konsumtionen var observerad med hjälp av en modifierad direkt observation. Observatören valde under varje oannonserat besök på sin ASP, ut ett bord med maximalt 5 ungdomar. Observatören undersökte under hela måltiden enbart detta bord (ca 15 minuter), där han antecknade vad och hur mycket barnen åt av varje måltid. Konsumtionen var beräknad så att om barnet åt med än 50% av en produkt så var det lika med full konsumtion (t.ex. mer än hälften av ett äpple antecknades som att barnet åt hela äpplet) och vise versa (mindre än 50% uppätet var lika med ingen konsumtion).
Totalt så observerades 84 dagar på 20 olika platser (ASPs) med ett medeltal på 4.2 dagar per ställe (range 4-6). Konsumtion av totalt 383 barn antecknades med totalt 481 olika matvaror (i snitt 1.3 per barn) och 271 drycker (i snitt 0.7 per barn).
Resultatet av undersökningen visade att:
1,9 olika måltids-val serverades per dag 10st ASP serverade enbart 1 mellanmål 2st ASP serverade ett urval av 4 olika mellanmål 1,1 olika drycker serverades varje dag ASPs som inte serverade en dryck hade fri tillgång till vattenkran och vattenkannor Mest observerade mellanmålet som serverades var Desserter, salta och smaksatta produkter, salta och icke-smaksatta produkter samt sötad musli På det stora hela så serverades mindre än 1 frukt/grönsak per dag genomgående hos alla ASPs Inget program av de 20 som observerades mötte kraven från Healthy Eating Standards Inget ASP mötte rekommendationen att servera frukt eller grönsaker varje dag 2 stycken ASPs serverade vatten vid varje mellanmåls-stund 4 stycken ASPs serverade inte artificiellt smaksatta eller färgad mat 6 stycken ASPs serverade inte några socker-sötade dryckerSlutsatsen av undersökningen var att: Ingen ASP serverade frukt och grönt dagligen, ingen ASP mötte kraven som satts upp (Healthy Eating Standards 2011). Detta medför att den slutgiltiga slutsatsen av denna undersökning gav – mer resurser bör sättas in för att möta kraven på ASPs i South Carolina.
I Sverige har jag försökt hitta vad riktlinjerna för mellanmål på fritids skall vara. I Nynäshamns kommun så skall det serveras mellanmål som motsvarar ca 15-20% av den dagliga energin för barn och ungdomar. Byggstenarna för mellanmålet skall vara i 1) frukt och grönsaker, 2) bröd, gröt, musli etc., och 3) mjölk, fil, yoghurt etc. 1 gång under 4 veckor (dvs. 1/20 måltider ) får det festas till med något som paj och glass eller pannkakor och sylt (Ekman 2008).
Observera att det skall tilläggas att South Carolina är den 10e fetaste staten i USA år 2014 med 32,1% som fallit under kategorin obesity. För 10-17 åringar år 2011 var det 21,5% överviktiga vilket placerade South Carolina på 2a plats av USAs 51 stater (Stateofobesity.org).
Beets, M.W., Weaver, R.G., Tilley, F., Turner-McGrievy, B., Huberty, J., Ward, D.S., & Freedman, D.A. (2015). Salty or Sweet? Nutritional quality, consumption, and cost of snacks served in afterschool programs. Journal of School Health, 85(2), 118-124.
Ekman, K. (2008). Kostpolicy för kommunens fritidshem. Nynäshamns kommun. Hämtat den 13 november 2015 från Nynäshamns kommun
State of Obesity (2015). Hämtat den 13 november 2015 från State of Obesity 2015