Jag har alltid fascinerats över hur medier kan förvränga sanningar och åka med raka osanningar om livsmedel, hälsa, forskning och träning. Senaste i raden av osanningar är detta från tidningen Måbra:s hemsida - http://www.mabra.com/listan-sa-mycket-socker-innehaller-frukten/

Det sidan tar upp är mängden socker i våra vanliga frukter, och då socker i form av socker (alltså det vita, raffinerade och ohälsosamma socker vi har i köksskåpen). Det som däremot INTE nämns är hur mycket kolhydrater varje frukt innehåller. 

Vad är socker?

Socker är en disackarid som tillhör gruppen kolhydrater. Sackaros (socker) består av lika delar glukos som fruktos, alltså består socker till 50% av fruktsocker och till 50% av druvsocker. Socker innehåller inte vitaminer elle mineraler och bidrar därmed enbart med energi av snabb sort då det spjällks i kroppen relativt snabbt (den som ätit en sockerbit vet hur snabbt blodsockret stiger i kroppen). 

Artikeln 

Åter till artikeln från Måbra. Vad är det som är fel i denna? Jo, det som är helt uppåt väggarna är att artikeln beskriver den totala mängden kolhydrater per 100 gram frukt och INGENTING om den totala mängden socker per frukt. 

Som ni säkert vet så består frukt av både vitaminer, mineraler och antioxidanter (i olika utsträckning beroende på frukt). Då kan man snabbt lista ut att frukten består av mera än bara socker (som ju är helt näringsfattigt). Om vi kollar närmare på några av de frukter som artikeln behandlar så kan vi snabbt se att detta är kvacksalveri: 

Innehåll: 

Äpple består av 10.6 g kolhydrater, varav 3.38 g är sackaros. 

Vindruvor består av 15.9 g kolhydrater, varav 0.3 g är sackaros. 

Blåbär består av 9.1 g kolhydrater, varav 0.5 g är sackaros. 

Listan kan göras lång.... 

Övrigt

Det som dessutom förvånar mig är att värdena i artikeln (dvs det som artikeln behandlar som socker) inte stämmer överrens med Livsmedelsverkets näringsinnehållsdeklaration (som anses vara "the golden standard" för våra vanliga livsmedel) som handlar om mängden kolhydrater. 

Det är väldigt förvånande hur en så stor tidning kan skriva och behandla något sådant som inte stämmer alls... Socker är något som inte är bra för oss - och frukt är något som är bra för oss, men här blandas allt ihop till en stor röra... 

Så slutsatsen lyder - LITA INTE på magazin och tidningar om det inte finns en tydlig källhänvisning i artikeln. Finns det ingen källhänvisning så är sannolikheten att det är falskt/osant mycket större (observera också att artiklar kan skrivas med en källhänvisning men att då huvudkällan kanske är fel eller feltolkad, vanligt förekommande i kvällspressen). 

Källor

Livsmedelsverkets näringslivsdatabas - http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/

Tidningen Måbras hemsida - http://www.mabra.com/listan-sa-mycket-socker-innehaller-frukten/ 

Abrahamsson, Andersson, Becker och Nilsson (2006). Näringslära för Högskolan, femte upplagan. Liber förlag, Sverige. (http://www.bokus.com/bok/9789147053551/naringslara-for-hogskolan/) 

Tja! 

Det var ett tag sen jag var aktiv här, men det har vart mycket som hänt under senaste tiden. Bland annat så har jag försökt avsluta min magistersexamen i Biomedicin inrikting fysisk prestation vid Högskolan i Halmstad. Det slutade med en komplettering som jag för närvarande jobbar med, det är ca 1 månad till slutlig inlämning och då ska den vara godkänd. Känns bra i alla fall. För den som missat så har jag grottat ner mig i återhämtning och kollat på fysisk prestation efter en återhämtning där kompressionsbyxor använts. Jag kan skriva mer om studien och vad vi kom fram till i ett senare inlägg. 

Den största förändringen dock är att jag bytt arbetsplats och därmed arbetsgivare. Jag jobbar numera som personlig tränare på Idrottscentrum i Halmstad. Idrottscentrum är ett fantastiskt gym som ligger på högskoleområdet och som erbjuder allt från skräddarsydda kostupplägg till personlig träning, massage, gruppträning och företagsträning. 

Jag kommer fokusera på idrottslig prestation, speciellt golfprestation, då det är det jag kan bäst (från min egen idrottsliga bakrgund som elitgolfare). Men jag jobbar även med idrotts och motionsskador, återhämtning, samt kost. Golfen är en stor del, speciellt då vi erbjuder möjligheter till faktisk golfträning under vinterhalvåret. Det är därmed optimala förutsättningar att köra på med både golfspecifik gymträning och komplettera med golfträning och filmanalys på svigen. Är du intresserad, eller har du någon som kan vara intresserad så skicka ett mail på jenny@idrottscentrum.se :) 

Jag fortsätter även med att läsa ny forskning på olika områden i träning och kost/nutritions-vimlet, och ska väl försöka att uppdatera er på nya rön när jag finner något som är intressant - så håll till godo :) 

Såhär den första januari 2016 så är det, tycker jag, på sin plats att skriva lite om målsättningar. Det är klassiskt att vi lämnar nyårslöften vid tolvslaget natten till idag, men det är också klassiskt att vi ”glömmer bort” och struntar i vad vi egentligen sagt. Visst, jag förstår om promillen i blodet påverkar besluten och minnet – men det skall det inte få göra.

Enligt en SIFO-undersökning så är det cirka 19% av alla som avger nyårslöften som lyckas hålla dem, lika andel män (20%) som kvinnor (19%). Delar man upp denna statistik på ålder så kan man tydligt se att personer i högre medelåldern har lättare att hålla sina löften än yngre och äldre personer (tabell 1). Ser man på utbildningsnivån så kan man också se att ju högre utbildad man är, desto större chans är det att hålla sitt löfte. Enligt undersökningen så håller var fjärde högutbildad person sina löften medan enbart 16% av de lågutbildade och 13% av medel-utbildade håller sina löften (SIFO, 2015).

Tabell 1. Enligt SIFO-undersökningen 2013/2014, delat i ålderskategori

De vanligaste nyårslöftena efter julen är att gå ner i vikt, sluta röka, dra ner på alkoholen, börja träna, minska/sluta äta sötsaker etc. Alla dessa löften kräver större eller mindre livsstilsförändringar – vilket man kanske inte är medveten om. Att äta hälsosammare är ett av de vanligaste löftena (26%) med börja träna på andra plats med 21%. Att sluta röka eller snusa var det enbart 1% av alla intervjuade som skulle sluta med (SIFO, 2015).

Enligt en OECD rapport 2012 som Statistiska centralbyrån tagit del av, kunde man se att Sverige var ett av de länder som röker minst i Europa. Men om man slog ihop rökning och snusning så var det betydligt högre siffror, hela 24% av befolkningen röker eller snusar dagligen enligt rapporten. Det var då lika många som snusade (12%) som rökte (12%) men en högre andel män (31%) jämfört med kvinnor (16%) (Statistiska centralbyrån, 2013).

67% av oss svenskar uppger att vi i genomsnitt ökar 2 kg under julhelgen, eller totalt cirka 5 miljoner kilon, detta har en SIFO undersökning från 2013 tagit reda på för viktminskningsföretaget Itrim (Dagens Nyheter, 24 december 2014). Denna viktökning bidrar ofta till att ett av våra nyårslöften är viktminskning och hälsosammare matvanor.

Hur kan man då hålla sina löften över hela året och inte bara första veckan? Jo, det handlar om målsättningsarbete! Att sätta mål för sig själv och skriva ner dem är det bästa sättet att hålla koll på om du når dina mål. Dessutom bör målsättningen synas dagligen, hänga på kylskåpet eller i almanackan, så att du hela tiden påminns om den.

Varför skall vi då sätta mål? Forskning har sett att målsättningsarbetet påverkar vårt beteende indirekt, genom påverkan på bland annat tilliten och ångesten. Det finns 11 principer att tänka på när man sätter mål för sig själv, varje enskild punkt kommer att behandlas nedan (Weinberg & Gould, 2011).

• Sätt specifika mål
  1. Specifika mål, som att minska kolesterolnivåerna från 290 till 200 är ett specifikt mål jämfört med generella mål som att ”sänka kolesterolnivån”. Att sätta ett specifikt mål är mera effektivt för att förändra ett beteende jämfört med ett generellt mål.
• Sätt relativt svåra – men fortfarande realistiska mål
  1. ”Effektiva mål är svåra nog för att utmana men realistiska nog så att de kan uppnås” (s. 349).
  2. För lätta mål är inte utmanande nog och för utmanande mål är för svåra att uppnå vilka båda påverkar motivationen.
• Sätt lång- och kortsiktiga mål
  1. Med mera komplexa mål, så är det enklare att bryta upp målet i mindre delar och försöka uppnå en del av målet inom en kortare tidsperiod än att försöka uppnå hela målet på en enda tid.
  2. Man kan tänka sig att sätta upp målen som i en trappa. Om du enbart har det slutgiltiga målet högst upp är trappstegen tunga att ta. Om du däremot bryter ner det slutgiltiga målet i mindre delar, ett steg i taget, så är det betydligt lättare att nå målet – och dessutom följa utvecklingen.
  3. Ett sådant mål kan vara vikt-relaterat. T.ex. om Kalle vill gå ner 10 kg innan sommaren så kan det låta mycket till en början. Men om man delar upp det i 0,5kg per vecka (vilket är en realistisk och sund viktnedgång), så kommer det ta 20 veckor för Kalle att uppnå sitt mål – och dessutom ha en stabil vikt med en mindre sannolik viktökning väl nere på den nivån.
• Sätt prestations, process och slutgiltiga mål
  1. Ett slutgiltigt mål kan vara att vinna ett mästerskap (för t.ex. hockeyspelare), men att bryta ner detta i prestationsmål (t.ex. vinna 50% av alla tekningar i egen zon) och process-mål (t.ex. göra ett mål mera än motståndaren per match) hjälper till att uppnå slutmålet.
• Sätt både tränings och tävlings-mål
  1. För motionärer kan detta vara samma sak som att sätta kort- och långsiktiga mål
• Skriv ner målen
  1. ”Out of sight – out of mind” (s. 352)
  2. Skriv ner målen och sätt de på en plats där du lätt kan se vad dina mål är.
• Beskriv hur du skall uppnå ditt mål
  1. Att köra bil i en okänd stad är lika svårt som att uppnå ett mål utan beskrivning. Att säga att man skall träna måndag, onsdag och fredag så är det bättre att säga att man skall träna 3 gånger i veckan – om man inte kan träna en av dagarna (mån/ons/fre) så är det lätt hänt att man struntar i det jämfört med om man enbart säger antal tillfällen per vecka (s. 352).
• Kom ihåg din personlighet och motivation när du sätter målen
  1. Personer med hög motivation sätter oftare mål som är mera utmanande men fortfarande realistiska. Dessa personer karakteriseras av motivation att uppnå mål och låg motivation att misslyckas.
  2. Personer med lägre motivation, undviker gärna utmanande mål och sätter antingen för lätta eller för svåra mål. Dessa personer karakteriseras av höga motiv till att vägra misslyckas och låga motiv till att uppnå målsättningen.
• Ha personer runtomkring dig som kan uppmuntra dig att nå dina mål
  1. Genom att t.ex. ge kontinuerlig feedback
• Ha personer, andra än familjen, som kan stötta och supporta dig i dina mål
  1. Vänner, klasskompisar, lagkamrater etc.
• Förse dig själv med utvärdering och feedback om dina mål
  1. Feedback är ett de viktigaste metoderna för att ändra prestation och beteende hos en person

Man har kommit fram med en metod som är välanvänd hos personer som skall sätta mål både för sig själv men även vid hjälp för andra. Denna metod kallas för SMART(S) och innebär 6 punkter som är enormt viktiga när man arbetar med målsättning, alla dessa 6 punkter bör ha svar innan ett mål är färdigt (Weinberg & Gould, 2011):

S – Specifikt; Mål skall innehålla exakt vad som skall uppnås

M – Mätbart; Mål skall vara kvantitativa och mätbara

A – Action orienterade; Mål skall indikera att något skall ändras

R – Realistiska; Mål skall vara möjliga att uppnå med vissa hinder

T – Tidsbestämda; Målen skall vara möjliga att uppnå inom en resonabel tidsram

S – Självbestämda; Målen skall sättas och komma från individen, ingen annan

Tänk alltså över dina målsättningar och resonera gärna kring SMARTS modellen när du sätter upp dina mål – och viktigast av allt, var nykter när du gör detta!

Referenser:

Dagens Nyheter (24/12 2014). Så mycket går vi upp i vikt i jul. Hämtat den 1 januari 2016 från http://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-mycket-gar-vi-upp-i-vikt-i-jul/

Statistiska centralbyrån (2013). Få rökare i Sverige. Hämtad den 1 januari 2016 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/artiklar/Fa-rokare-i-Sverige/

TNS-SIFO (2015). Nyårslöfte 2014/2015. Hämtat den 1 januari 2016 från http://www.tns-sifo.se/media/527779/sifo_ny_rsl_fte_2014_2015.pdf

Weinberg, R.S., & Gould, D. (2011). Foundations of Sport and Exercise Psychology. 5th edition. USA: Human Kinetics.

Gott slut på 2015! Nu när vi står inför ett nytt år med klassiska nyårslöften som skall avges så tycker jag det är på sin plats att skriva lite om stillasittande. 

Före industrialismen så satt vi människor max 300 minuter/dag (=5h) och levde ett aktivt liv. Idag så är det inte helt ovanligt att vi människor sitter upp emot 15h per dag. Vi har dessutom flyttat från glesbygd in till städerna där möjligheterna till motordriven transport ökat. 
Överviktiga personer sitter i genomsnitt 2,5 timme mer än "normalviktiga" personer med exakt samma förutsättningar (ekonomiskt, socialt, levnadsmässigt) enligt analysen. 
En person som sitter vid en dator förbrukar ca 5% över sin basalmetabolism (ca 10-20 kcal/h) medan en person som står och går ökar sin förbrukningen med det dubbla. Att sitta för mycket och långa stunder är också förknippat med negativa hälsoaspekter, bl.a. nedsatt effekt på könshormonerna, försämrad inflammationshantering, det påverkar benvävnaden negativt, mineralhalten i skelettet sjunker och risken för osteoporos ökar, samt att risken för ryggont och karpaltunnelsyndrom ökar. Tips för att öka rörelsen i vardagen kan vara att gå/stå och prata i telefon, ta trapporna istället för hissen, ha ett höj-& sänkbart skrivbord på jobbet alt. inneha en treadmill-desk (bilden). 

Nu är det jul igen en gång, dags att damma av julgransbelysningen, griljera skinkan, rulla köttbullar och klassiskern - inhandla de sista julklapparna! 

Julen är en tid att samlas, äta god mat, ge/få fina och dyra julklappar och skratta till Kalle Anka och Svensson Svensson. Ett frosseri av godsaker. Det är inte några fel med att frossa i sig godsaker under julafton - så länge man låter bli resten av året & julhelgen. Men sanningen är ofta den, vi äter oss så mätta på julafton av alla godsaker (som också blir kvar) att vi dagarna efter får fortsätta att trycka i oss dessa saker - det är då en dålig vana vaknar.

Ett tips för att undvika att hamna i denna fälla; fällan av julgodis, revbensspjäll, sillar, nubbe och ris alá Malta, är att helt sonika resonera inom sig själv. 

Mitt främsta tips är att fundera på: Vart är jag på väg och agerar jag utefter målet? Är du på väg mot ett mål? Är du nära? Gynnas målbilden av julens frosseri? Kan du sätta ord på vad ditt mål är så kan du också resonera dig fram om det är ett rimligt agerande att äta knäck, ischoklad, revben, grisfötter och ta nubben till sillen. För ett förtydliga mitt tankemönster skall jag ge två exempel: 

1) En man, 40 år, lätt överviktig, skall skida Vasaloppet 2016. Han har tränat på bra hela sommaren och hösten, gått ner ca 15 kg och har ytterligare fördelar om han går ner 5 kilo till innan start. Har tidigare haft svårt med frestelser och sötsaker - faller gärna dit om han får tillfälle. Senaste 10 månaderna har han vart duktig och undvikit både öl och godis. Han har fått bättre matvanor och ett stabilare blodtryck. 

2) Kvinna, 40 år, lätt övervikt, har inte några mål. Har lätt för att äta choklad och bakverk men är inte förtjust i fet mat i övrigt. Hon älskar julen och ser verkligen fram emot julledigheten med familjen. 

Hur kommer dessa troligen agera? 

1) Mannen kommer troligen att falla i godisträsket igen en gång. Trots sina 10 månader med diciplin kommer han troligen att börja plocka praliner ur Aladdin-asken för att senare måsta gå ner på det andra lagret. Han kommer nog gärna ta en öl eller två till maten också. 

2) Hon kommer troligen att äta en och annan chokladpralin men undvika fet mat från julbordet. Hon kommer nog gå in för att äta sin skinka, lax och kanske långkålen. 

Hur borde dessa två resonera? 

1) Han borde fråga sig om han gynnas av allt frossande under julhelgen? Ställa sig själv frågor som: Kommer jag träna under julhelgen? Kommer jag få extra energi för att träna mera inför loppet? Kommer jag gå upp i vikt om jag äter detta? Mår min kropp och fysik bra av all julmat? 

2) Hon borde för det första ha mål med livet. Det skulle kunna vara vad som helst. Vad vill jag uppnå? Vad skall jag satsa på? Finns det något jag vill göra kommande år som jag kan satsa emot? Det behöver inte vara svåra saker, men det bör vara mål. 

Hur skulle dessa agera om de resonerade sunt? 

1) Han skulle se nackdelen med sitt tillfälliga beteende och eventuellt också se ett mönster som kan bli svårt att bryta om han tillåter sig själv att frossa. Han skulle välja bort det som han har svårt för; fet mat, godis och ölen. Och istället hugga in på bättre alternativ som nötter, fisk, skinka, potatis och light julmust.

2) Hon skulle se fördelarna med målsättning och också få ut något konkret att göra här och nu. 

Övervikten skjuter i höjden i Sverige. Andelen personer med "fetma" (BMI över 30) har mellan 2004 och 2013 öka från 11 till 14% av befolkningen. Andelen överviktiga 2014 var 42% av männen och 29% av kvinnorna. Orsakerna till övervikten kan debatteras i oändlighet men det jag listar som topp-3 är: 1) datorn och den smarta telefonen, 2) minskat intresse att socialisera och 3) mer tillgänglig snabbmat och halvfabrikat. 

Under julen så går 7/10 svenskar i genomsnitt upp 2kg. Totalt ca 5 miljoner kilon läggs på under denna högtid. Man kan motverka detta individuellt genom att aktivt göra ett val. Att göra ett val kan vara ångestladdat men det brukar oftast resultera i positiva saker i slutändan. 

Mina rekommendationer som kostrådgivare och personlig tränare är att under julen

1. Minimera intaget av choklad, knäck, kola, pepparkakor, sötad glögg, fet mat såsom rödbetssallad (färdigköpt), revbensspjäll, sillar med "kletiga" såser, prinskorv och julkorv samt ris alá Maltan
2. Öka intaget av kål, ägg, svålfri julskinka, lax (omega-3), kokt potatis, rödbetssallad (hemlagad på kvarg), nötter, russin, färsk frukt (citrus = C-vitamin), lutfisk, sillar med klart spad, hemlagade köttbullar, knäckebröd, och hemlagad ris alá Malta (gjord på keso och kvarg). 
3. Öka mängden motion under julhelgen; ta en promenad till julkyrkan, ta en långpromenad innan jullunchen, gå på gympa-pass eller till gymmet när det är öppet, var aktiv genom att stå i större utsträckning etc. 

Jag kommer fira denna jul själv nere här i Halmstad. Jag har resonerat kring mitt eget julfirande - bortsett från beslutet att fira själv. Jag har ett stort mål under kommande år, mitt största mål sedan dess att jag spelade golf på elitnivå. Jag vill inte att en jul skall komma emellan mig och målet - alltså har jag resonerat så att jag kommer göra aktiva val för att fortsätta sträva mot målet och ha möjligheten att uppnå det. Mina val har fallit på att 1) träna på julaftonsmorgon, 2) äta optimerad mat efter träningen men med julfeeling, 3) gå till julkyrkan, och 4) köpa hem julmat som jag äter och inte mat som bara "ska finnas" på julbordet. 

Ta dig en funderare du också? Är det värt att lägga på sig kilon och tillika öka risken för att hamna i dåliga vanor? Kontakta mig om du vill ha hjälp eller stöd i dina val! 

God Jul önskar Jenny 

Nu är det bestämt när jag skall hålla föreläsningar i golf i relation till fysisk träning. 

Vecka 3 och 7 (onsdag) kommer jag hålla i dessa föreläsningar på Actic Simhallsbadet, bägge kommer hållas vid 18.15 tiden. Åtgång ca. 60 minuter. Alla är hjärtligt välkomna, ingen anmälan behövs och det är helt kostnadsfritt! 

Känner du att Du är intresserad av att lära dig mera om hur man optimerar golfresultaten genom rätt fysträning så är du varmt välkommen! 

JAg kommer också ha en föreläsning på ca 60 minuter på Actic Flygstaden under deras medlemsdag i vår, datum och klockslag kommer senare. 

(Bilden ovan är en "sneak-peak" på materialet som är klart!) 

Hej! 

Idag är det sista skoldagen för detta år! Det avslutas med ett seminarium i glukos- och insulin-transport i cellerna för att använda glukos som energisubstrat. Det är även delvis vinklat mot diabetes typ 2 och övervikt. Väldigt intressant och lärorikt att förstå vad som händer på väldigt detaljerad nivå! 

Jag håller även på att jobba med en föreläsning som handlar om golf och fysträning. Denna föreläsning kommer troligen hållas vid flera tillfällen under våren på Actic (Halmstad) för både medlemmar och icke-medlemmar. Jag sitter just nu och knåpar ihop den, och den är mestadels baserad på studier. Jag kommer även delvis väga in egna erfarenheter från mina 15 år på golfbanan och 10 år med elitsatsning. 

För de som inte vet allt om min bakgrund så kan jag kort skriva lite om den här. Jag började spela som 9 åring hemma på Åland (Finland). När jag var 11/12 år så bestämde jag mig för att börja satsa på golfen. Det var en ren slump för jag spelade både fotboll och innebandy vid den här tidpunkten, som så många andra barn gör. Jag såg på TV en kille, minns tyvärr inte vem det var, som slog ett bunkerslag (detta var hösten 2003) och lade upp den till ca 0.5 meter. Jag sa rakt ut där och då - "det där skall jag också göra". När jag väl sagt det så bytte jag kläder och begav mig till golfbanan vid 19-tiden på kvällen för att genomföra mitt första träningspass på min långa resa till Europatouren, som då var mitt mål. 

Jag jobbade på som en dåre hela hösten och vintern. Sommaren som kom blev den första som elitsatsande. Årsskifttet 2006-2007 kom jag sedan med i Finska landslaget (tjejer) och började min resa uppåt i karriären. 2008 krönte jag mitt slit med ett brons på Finska mästerskapen (damer) och silver & guld för juniorer. 2009 fick jag en enorm dipp och skadade ryggen svårt, muskelbristning under skulderbladet. Denna skada höll mig borta från bra spel till hösten 2009 men under sommaren spelade jag på smärtstillande och fick bl.a. med mig en 5e plats i EM-lag på hemmaplan i Finland och dessutom ett guld i Öspelen på Åland. 

Jag kom aldrig riktigt tillbaka från denna skada och 2010 när jag var skadefri igen så satsade jag för hårt. Jag var myndig och bestämde över min egen träning vilket gjorde att jag tränade för hårt. Jag ville för mycket nu när jag var skadefri. Jag minns att jag skulle ta igen allt jag missat under året som skadad och tränade som en dåre. Med dåre menar jag ca 9h per dag minst 6 dagar per vecka (hela våren och sommaren). 

Hösten 2010 åkte jag till USA och väl där tog min karriär en helt annan vändning. Jag spelade bra och var uttagen i laget varje tävling men jag mådde inte bra och var utbränd. På det hela blev jag mobbad och kränkt vilket gjorde att jag mådde dåligt. Jag fick avbryta mina studier och återvände hem i januari 2011. Jag repade mig aldrig från utbrändheten, tyvärr. 

Baserat på mina meriter kom jag däremot in i Scandinavian School of Golf hösten 2011 här i Halmstad (idag Scandinavian School of Sports, www.scos.se). Jag fick nu utbilda mig - på svenska - mot golfen och slapp college och USA. Jag fick lära mig mycket nya saker och träffa tränare jag aldrig skulle träffat annars. Våren 2014 skadade jag mig i ryggen, mycket pga mitt slit på golfbanan i unga år. Jag fick en diskprolaps och har än idag mycket att jobba med men är idag nästan helt återställd. Tyvärr spelar jag inte så mycket golf som jag önskar jag kunde. Jag har däremot väckt upp ett nytt intresse för golf + träning. 

Med hjälp av denna skola fann jag mitt nya intresse för golfarens fysträning och med detta nyfunna intresse bestämnde jag mig för att parallellt läsa Biomedicin inriktning fysisk träning. Med avslutade studier i golf-programmet 2014 och en kandidatexamen i Biomedicin 2015 så tog jag även min PT-licens 2014. 

Nu läser jag Biomedicin men magisterprogrammet och är mer än någonsin intresserad av studier och liknande - bl.a. på golfare och läser en hel del vetenskap. Mycket av vetenskapen jag läser är också den jag själv förespråkar och jobbar med på mitt arbete med dig som golfare. 

Jag rekomenderar verkligen Dig som golfare att komma till mina föreläsningar under våren 2016! Du kan lära dig mycket - dels från mina tabbar och erfarenheter men även från forskningen i stort! Jag återkommer med datum när det närmar sig! 

// Jenny Häggblom

Saffran, även kallad för julens krydda, når sin kulmen under december månad och speciellt denna tid i december. Lucia står för dörren och saffransbullar och kransar bakas och äts. Vad gemene man inte tänker på dock, är alla de positiva effekter som saffran ger på hälsan. Detta inlägg skall försöka förklara och redogöra för de effekter man sett i studier gjorda till dags dato.

Saffran (Crocus sativus, latin) är världens dyraste krydda. I år kostar ett ark saffran (0,5 gram) omkring 15-18 kronor, vilket är dyrare än förra året (11-15 kronor per 0,5 gram) (Helsingborgs Dagblad, 6 december 2015). Iran producerar omkring 90 % av världens saffran (Melnyk et al., 2010) och i år har skörden vart sämre än föregående år (Helsingborgs Dagblad, 6 december 2015).

Saffran utvinns från blommor och det krävs mellan 150 000-200 000 blommor och cirka 400 arbetstimmar för att producera cirka 1 kilo stigmas. Per planta kan man grovt räkna med 3 stigmas vilket är cirka 2 milligram (Examine.com). Det bästa saffranet är det som säljs helt, i hela ”stigmas” (Melnyk et al., 2010), och inte det malda som vi köper i butikerna.

Saffrans näringsinnehåll består av cirka 10 % fukt, 12 % protein, 5 % fett, 5 % mineraler, 5 % grovt fiber, 63 % socker inkluderat stärkelse och pentosan, pektin och dextrin. Studier har även bevittnat spårämnen som bland annat riboflavin och tiamin (Melnyk et al., 2010). Stigmat från saffranet innehåller picocrocin, safranol, crocin molekyler (vattenlösliga kartenoider) och zeaxantin (fettlöslig kartenoid) (Examine.com).

Crocin fungerar som en antioxidant, saffranet innehåller till 6-16 % av crocin. Safranal har en hög antioxidativ kapacitet och cytotoxiner som kan verka mot vissa cancerceller (Melnyk et al., 2010).

Saffran har setts ha olika effekter på både människor och möss i tidigare studier. Melnyk et al. (2010) skriver i sin review att saffran har positiva effekter på magen, cancer, kardiovaskulära åkommor, depression och PMS. Gällande magåkommor så har de konstaterat att saffran ökar spjälkningen av protein genom att sänka pH halten (Melnyk et al., 2010).

Man har sett, i studier på möss, att stigmas från saffran och dess mindre beståndsdelar påverkar tillväxten av sakomer i cancerceller. I studien kunde man ödmjukt säga att saffran kan ha en positiv effekt på cancer men bör studeras vidare (Melnyk et al., 2010).

I studier där man undersökt kardiovaskulära sjukdomar så har man sett att crocin och crocetin kan förbättra åderförfettning och relaterade åkommor. Dessa åkommor kan vara högt kolesterol, hyperlipedemia, hyperinsulin, hyper-triglycerid och insulin motstånd (engelskans resistance). I en studie som man nämner i granskningen är en studie som undersökte skillnaderna mellan en standard diet, en hög-fettdiet och en hög-fettdiet + crocin. Man kunde då se att en hög-fettdiet orsakade åderförfettning och högt kolesterol. I hög-fettdieten + crocin så kunde man se att de negativa effekterna minskades av en hög-fettdiet (Melnyk et al., 2010).

Det mest studerade på människor är saffran och depressioner. I flera studier så har man sett att en supplementering av saffran (30 mg/dag) i åtta veckor förbättrar humör och flera liknande parametrar jämfört med kontroll och placebogrupper. I en annan studie jämförde man samma dos saffran med fluoxetin och där kunder man inte se någon skillnad (signifikant) jämfört med fluoxetinet. På PMS, vilket också innehåller mycket symptom i form av humörsvängningar och liknande, så har man sett att 30 mg/dag minskade symptomen på PMS jämfört med kontrollgruppen (Melnyk et al., 2010).

Examine.com beskriver att 300mg saffran man reducera effekterna av delayed onset of muscle soreness (DOMS) efter excentrisk träning. DOMS är en form av träningsvärk som toppar i musklerna mellan 24-48 timmar efter träning (McArdle, Katch, & Katch, 2010).

Examine.com rekommenderar, om man skall supplementera saffran, att inta 30 mg/dag i maximalt 8 veckor. Finns det ett tak för saffran? Kan man överkonsumera detta gyllene guld? Både ja och nej, enligt forskning. Melnyk et al. (2010) skriver att 1,2-2 gram per medelvikt kan orsaka illamående, kräkning, diarré och blödningar. Samtidigt har man sett att upp emot 4 gram saffran per dag under flera dagar inte ger några negativa effekter på hälsan, till och med hos gravida kvinnor.

Slutsatsen blir därmed, baserat på ovanstående forskning och fakta, att saffran är en krydda man gärna kan använda sig av i kosten. Frågan är dock fortfarande om man skall supplementera saffran. Min rekommendation är att lägga till saffran i kosten, men se till vad man sätter det i. Att lägga saffran i en sås eller en fiskgryta med rotsaker är alldeles ok, men att få ut ovanstående effekter från lussebullar och kransar är nog negativt. Socker, vitt mjöl och smör i kombination med saffran – det ger knappast de positiva effekter som saffranet i sig. Det är för mycket annat som har större negativ inverkan på kroppen i det bakverket.

Källor för ovanstående fakta:

Examine.com hämtat den 7 december 2015, från http://examine.com/supplements/Saffron/

Helsingborgs Dagblad hämtad den 7 december 2015, från http://www.hd.se/nyheter/ekonomi/2015/12/06/lussebaket-kan-bli-dyrt-i-ar/

McArdle W.D., Katch, F.I., & Katch, V.L. (2010). Exercise Physiology: Nutrition, Energy, & Human Performance 7^th edition. USA: Lippincott Williams & Wilkins.

Melnyk, JP., Wang, S., & Marcone, MF. (2010). Chemical and biological properties of the world’s most expensive spice: Saffron. Food Research International, 43, 1981-1989.

På senare tid, närmare bestämt från 2008 till idag, så har jag kinesiologitejpen fått stort utrymme såväl som på idrottsarenorna som hos gemene man. Sjukgymnaster, fysioterapeuter och idrottsmedicinare använder denna färgglada tejp på nästan alla personer. I detta inlägg skall jag försöka redogöra för, med hjälp av forskning, om denna elastiska och färgglada tejp har någon funktion på prestation såväl som på smärtlindring och så vidare.

Under 1970-talet utvecklades denna tejp av en japan vid namn Dr. Kase (Luz et al., 2015). Tejpen som utvecklades var elastisk och skulle appliceras direkt på huden. Tejpen kan stretchas ut i längdriktningen med hela 40-60% av dess ursprungliga längd vilket gör att normal ”range of motion” (ROM) eller rörlighet kan bibehållas (Kachanathu et al., 2014).

Funktionen av tapen sägs vara

• förbättring av muskelfunktionen
• aktivering av cirkulationen (blod & lymfa) genom att huden lyfts upp där en inflammation, smärta eller ödem ligger
• en minskning av smärta
• stödjer funktionen av lederna genom att stimulera proprioception & förbättra stabilitet (Kachanathu et al., 2014).

Studier på kinesiologitejp är ibland inte entydiga. Vissa visar på en förbättring av prestation och funktion medan andra studier inte kan se någon skillnad. Jag skall nedan försöka beskriva resultat och tolka dessa åt er.

Acar et al. (2015) studerade skillnader mellan kinesiotape och elastiskt bandage vid akuta vrickningar i fotled på en akutavdelning. Resultatet av studien visade att kinesiotape är lika effektiv som vanligt elastiskt bandage på vrickningar. Var gäller både smärta (p=0,943), och omkrets av vristen (p=0,544) så var resultaten lika mellan de två grupperna både efter 1, 3, 7 och 28 dagar. Fördelen med att använda kinesiotape enligt författaren är att det tar mindre plats i skorna jämfört med ett tjockare elastiskt bandage. Författaren utger inget negativt om tejpen.

I en studie av Luz et al. (2015) så jämfördes kinesiotape och placebo på smärta och oförmåga hos personer med kronisk och ospecifik low back pain. Tapen applicerades på ryggen och skulle bäras under 48 timmar. 3 grupper genomförde studien, en grupp med kinesiotape, en med placebo och en kontrollgrupp som inte fick någonting applicerat. Efter 48 timmar så undersöktes smärtintensiteten och oförmågan (enkät). Resultaten från studien visade att kinesiotape var signifikant bättre (p=0,003) än ingenting gällande oförmågan 48 timmar efter applicering. Kinesiotapen var inte signifikant bättre (p=0,08) än placebo-tapen men att där är en trend mot att den är bättre vad gäller oförmågan. Vad gällde smärtan var det ingen skillnad mellan någon grupp (kinesio vs kontroll, p=0,09 och kinesio vs placebo, p=0,82).

I en studie som genomfördes 2012 gällande styrka på kvinnor, så kunde man se att det inte var någon signifikant skillnad mellan styrkan, funktionen, balans, peak torque eller muskelaktivitet av vastus lateralis hos kvinnorna. Studien använde sig av icke-elastisk tape och kinesiotape samt en kontrollgrupp. En av begränsningarna med denna studie var att det enbart deltog starka och friska kvinnor, alltså inte personer med en skada eller nedsatt funktion i framsidan av låret (Almeida Lins et al., 2012).

I en studie av MacDowall et al. (2015) så undersöktes vertikal hoppförmåga och muskelaktivitet i vadmusklerna hos olika och friska idrottare. Idrottarna var från ett universitets basketlag, volleyboll och friidrotts-lag. Kinesiotapen vad applicerad på det dominanta benet och varje idrottare skulle genomföra 3 olika hopp. ”One-foot take off” från det dominanta benet, ”two-footed take off” av maximala hopp i både countermovement och statiskt upphopp. Resultaten visade på att idrottarna ökade hopphöjden, från 26,29±9,12 cm till 28,72±7,37 cm, under applicering av kinesiotapen när de hoppade statiskt med det dominanta benet enbart (p=0,001). Det var ingen signifikant skillnad mellan enbens- och tvåbens-countermovement jumps mellan de två olika metoderna. Det var inte heller någon skillnad i muskelaktivering mellan de två olika metoderna. Vad som dock inte framgår i artikeln är om det var en randomiserad och kontrollerad studie eller om de hade en s.k. inlärningseffekt från placebo till kinesiotape appliceringen.

Alvarez-Alvarez et al. (2014) testade att applicera kinesiotape på friska personers ryggar för att kolla muskel-fatigue under Biering-Sorensen test. 90 deltagare inkluderades i studien och randomiserades. Resultaten från studien visade att personerna som hade applicering av kinesiotape hade en signifikant förbättring av tiden liggandes i testpositionen (p=0,029). Resultatet tydde på att personer som hade en korrekt applicering av tapen på ländryggen, jämfört med kontrollgruppen, kunde hålla positionen i testet i 35,5 sekunder längre än personer som inte hade applicerad tape.

Slutsats av dessa studier? Att kinesiotape kan användas men att man skall använda den på personer som har behov av det, t.ex. vrickade fötter. Vad det verkar, baserat på ovanstående studier, är att friska personer inte får ut den effekt som önskas av tapen medan personer som är skadade eller på annat sätt har behov av hjälp ser ut att få liten effekt. Alvarez-Alvarez et al. (2014) verkar dock slå hål på denna teori eftersom de fick ut en signifikant effekt av tapen. Fortsatta studier bör undersöka effekten av tapen på personer med och utan besvär av olika slag.

Acen, Y.A., Yilmaz, B.K., Karadeniz, M., Cevik, E., Uzun, O., Cinar, O. (2015). Kinesiotaping vs elastic bandage in acute ankle sprains in emergency department: A randomized, controlled, clinical trial. Gulhane Tip Dergisi, 57, 44-48.

Almeida Lins, C.A., Neto, F.L., de Amorim, A.B., de Brito Macedo, L., & Brasileiro, J.S. (2012). Kinesio Taping^® does not alter neuromuscular performance of femoral quadriceps or lower limb function in healthy subjects: Randomized, blind, controlled, clinical trial. Manual Therapy. http://dx.doi.org/10.1016/j.math.2012.06.009

Alvarez´ Alvarez´, S., Garcia-Muro San Jose, F., Rodriguez-Fernandez, A.L., Gueita-Rodriguez, J., & Waller, B.J. (2014). Effects of Kinesio^® Tape in low back muscle fatigue: Randomized, controlled, double-blinded clinical trial on healthy subjects. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation, 27, 203-212.

Kachanathu, S.J., Alenazi, A.M., Seif, H.E., Hafez, A.R., & Alroumim, A.M. (2014). Comparison between Kinesio Taping and a Traditional Physical Theraphy Program in Treatment of Nonspecific Low Back Pain. Journal of Physical Theraphy, 26, 1185-1188.

Luz, MA Jr., Sousa, MV., Neves, LAFS., Cezar, AAC., & Costa, LOP. (2015). Kinesio Taping is not better than placebo in reducing pain and disability in patients with chronic non-specific low back pain: a randomized controlled trial. Brazilian Journal of Physical Theraphy, hämtad 4 december 2015 från: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26465078

MacDowall, I., Sanzo, P., & Zerpa, C. (2015). The effect of kinesio taping on Vertical Jump Height and Muscle Electromyographic Activity of the Gastrocnemius and Soleus in Varsity Athletes. International Journal of Sports Science, 5(4), 162-170.

Hej! 

Jag lovade att uppdatera efter kursen i kinesiotape förra veckan, men det har vart fullt ös med både skola och jobb så jag har helt enkelt inte haft tid. Trots det har jag dåligt samvete.. 

Kursen var bra och jag lärde mig mycket nya saker. Nu kan jag tejpa och ta betalt för det, och det känns bra. Fördelen var ju också den att jag hade haft tape på mig förut så jag kände till konceptet redan, men själva applikationen var ny. 

Nu sitter jag utanför klassrummet på Högskolan (Halmstad) och väntar på att dagens seminarium skall börja. Det handlar idag om EMG-studier. Vi har i 2 grupper skrivit en bakgrund och metod för en sEMG studie. Nu har vi läst varandras arbeten och skall diskutera dessa under 2 timmar. 

Senare i eftermiddag är det SI handledning för Scandinavian School of Sport (www.scos.se) förstaklassister. Det handlar om biomekanik.

Igår jobbade jag med 4 klienter och i morgon är det 4 nya. Nästa vecka är jag fullbokad totalt, skönt! 

Trevlig adventstid!

Den senaste veckan har jag haft hand om 7 av mina kunder. Jag har haft en del i skolan så jag har jobbat 2 dagar, i onsdags hade jag 3 kunder och idag hade jag 4 stycken. Det har vart allt från kunder som inte kan böja sig ner utan smärta från ryggen till andra kunder som knäböjt och marklyft utan minsta bekymmer! Jag älskar variationen mellan kunderna, det skulle vara tråkigt om alla var likadana. 

Under helgen kommer jag fortbilda mig, jag ligger för närvarande på ett hotellrum i Linköping, för i morgon börjar en Kinesiotape-utbildning här i staden. I 2 dagar kommer jag försöka lära mig så mycket praktiskt som möjligt när det kommer till denna metod, teorin finns det många artiklar jag läst som jag kan återberätta, bl.a. denna: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3845470/

Jag återkommer efter utbildningen denna helg med mera information! 

Trevlig helg! 

ASP (after school program) kallas på slangspråk för ”eftis” (i alla fall där jag kommer ifrån) och innebär en daglig verksamhet som sysselsätter barn och ungdomar efter skolan alla dagar i veckan. En del av rutinen i denna verksamhet är bl.a. att hjälpa till med läxor, sysselsättningar (måla, rita, spela spel, umgås med kompisar) och fysisk aktivitet, men en annan viktig del av hela verksamheten är att servera ett mål mat (mellanmål) under tiden som barnen är på ”eftis”. Denna måltid skall fungera som ett mål mat som barnen får mellan skolans lunch och middagen hemma med familjen, men samtidigt fungera som en måltid som grundlägger för hälsosamma och bra kostvanor hos ungdomarna.

I april 2011 så grundlades ”Healthy Eating Standards” för ASP genom National Afterschool Association (USA). Grunden för dessa standarder var att:

• servera frukt eller grönsaker varje dag,
• servera vatten som den huvudsakliga drycken,
• undvika att servera mat med artificiella färger och smaker (t.ex. chips med smak), och
• eliminera socker-sötad mat (kakor, läsk etc.)

Baserat på dessa nya standarder så undersökte man, i South Carolina, ASP som serverade måltider för barnen. Kriterierna för att delta i studien var; ASP som hölls direkt efter skolan, alla dagar under skolåret, minst 2h, tillhandahöll minst 30 ungdomar (6-12 år), assisterade hemläxor och skolarbete och som serverade en måltid. Totalt inkluderades 20 stycken ASP i studien från totalt 535 stycken möjliga ASPs i South Carolina. Från dessa 20 ASPs så var det i medeltal 88 barn per ASP (range 30-162 stycken).

Metoden för hela studien baserades på observation av barnens matvanor. Varje ASP var undersökt av en tränad observatör 4 gånger, vid 4 oannonserade tillfällen på olika dagar i veckan under 2 månaders tid (mars-april 2013). Observatören antecknade namn på produkten/maten, storleken och förpackning av densamma. Detta gällde för både mat och dryck. Klassificeringen av mat och dryck var följande: 

Konsumtionen var observerad med hjälp av en modifierad direkt observation. Observatören valde under varje oannonserat besök på sin ASP, ut ett bord med maximalt 5 ungdomar. Observatören undersökte under hela måltiden enbart detta bord (ca 15 minuter), där han antecknade vad och hur mycket barnen åt av varje måltid. Konsumtionen var beräknad så att om barnet åt med än 50% av en produkt så var det lika med full konsumtion (t.ex. mer än hälften av ett äpple antecknades som att barnet åt hela äpplet) och vise versa (mindre än 50% uppätet var lika med ingen konsumtion).

Totalt så observerades 84 dagar på 20 olika platser (ASPs) med ett medeltal på 4.2 dagar per ställe (range 4-6). Konsumtion av totalt 383 barn antecknades med totalt 481 olika matvaror (i snitt 1.3 per barn) och 271 drycker (i snitt 0.7 per barn).

Resultatet av undersökningen visade att:

• 1,9 olika måltids-val serverades per dag
  • 10st ASP serverade enbart 1 mellanmål
  • 2st ASP serverade ett urval av 4 olika mellanmål
• 1,1 olika drycker serverades varje dag
  • ASPs som inte serverade en dryck hade fri tillgång till vattenkran och vattenkannor
• Mest observerade mellanmålet som serverades var
  • Desserter, salta och smaksatta produkter, salta och icke-smaksatta produkter samt sötad musli
• På det stora hela så serverades mindre än 1 frukt/grönsak per dag genomgående hos alla ASPs
• Inget program av de 20 som observerades mötte kraven från Healthy Eating Standards
• Inget ASP mötte rekommendationen att servera frukt eller grönsaker varje dag
• 2 stycken ASPs serverade vatten vid varje mellanmåls-stund
• 4 stycken ASPs serverade inte artificiellt smaksatta eller färgad mat
• 6 stycken ASPs serverade inte några socker-sötade drycker

Slutsatsen av undersökningen var att: Ingen ASP serverade frukt och grönt dagligen, ingen ASP mötte kraven som satts upp (Healthy Eating Standards 2011). Detta medför att den slutgiltiga slutsatsen av denna undersökning gav – mer resurser bör sättas in för att möta kraven på ASPs i South Carolina.

I Sverige har jag försökt hitta vad riktlinjerna för mellanmål på fritids skall vara. I Nynäshamns kommun så skall det serveras mellanmål som motsvarar ca 15-20% av den dagliga energin för barn och ungdomar. Byggstenarna för mellanmålet skall vara i 1) frukt och grönsaker, 2) bröd, gröt, musli etc., och 3) mjölk, fil, yoghurt etc. 1 gång under 4 veckor (dvs. 1/20 måltider ) får det festas till med något som paj och glass eller pannkakor och sylt (Ekman 2008).

Observera att det skall tilläggas att South Carolina är den 10e fetaste staten i USA år 2014 med 32,1% som fallit under kategorin obesity. För 10-17 åringar år 2011 var det 21,5% överviktiga vilket placerade South Carolina på 2a plats av USAs 51 stater (Stateofobesity.org).

Beets, M.W., Weaver, R.G., Tilley, F., Turner-McGrievy, B., Huberty, J., Ward, D.S., & Freedman, D.A. (2015). Salty or Sweet? Nutritional quality, consumption, and cost of snacks served in afterschool programs. Journal of School Health, 85(2), 118-124.

Ekman, K. (2008). Kostpolicy för kommunens fritidshem. Nynäshamns kommun. Hämtat den 13 november 2015 från Nynäshamns kommun

State of Obesity (2015). Hämtat den 13 november 2015 från State of Obesity 2015

Hej! 

Skall kort beskriva mig själv och beskriva mina tjänster och intresseområden. 

Ursprungligen kommer jag från Åland, en liten ö i Östersjön mitt emellan Sverige & Finland, men har bott i Halmstad i 4 år. Som ung sysslade jag med många olika idrotter, bl.a. innebandy, fotboll och pingis, men det var golf som jag fastnade för när jag var 9 år. Under hela min ungdom har jag spelat golf och blev rätt duktig. Har spelat i Finska landslaget i 3 år, spelat på College i USA under 1 termin och studerat Scandinavian School of Golf vid Halmstad Högskola i 3 år. Så från det jag var 9 så har jag hållit på med golfen mer eller mindre oavbrutet. 

Jag flyttade till Halmstad 2011 och började studera på Högskolan. Jag studerade extra för att kunna påbörja studera Biomedicin inr. fysisk träning (180hp) under hösten 2013. Sommaren 2015 tog jag min kandidatexamen i Biomedicin. Nu under läsåret 2015-2016 så läser jag magisterprogrammet i Biomedicin vid Högskolan. 

Hösten 2014 tog jag min licens som personlig tränare genom NSCA (National Strength and Conditioning Association) från USA. Sedan våren 2015 så har jag jobbat som PT på Actic Simhallsbadet i Halmstad. I dagsläget så jobbar jag maximalt vad jag klarar av med tanke på att jag studerar på 100%-ig fart. 

Målet är att jobba 100% som personlig tränare inom de kommande 2 åren, men det krävs mycket jobb för att ta sig dit, men det är inte omöjligt. Jag njuter av att gå till jobbet varje dag då jag får leva min dröm och utbilda mina kunder i hälsa och träning. Att ha varje klient så individuell gör att jobbet blir än mer speciellt, det blir inte en "löpande band" taktik utan varje kund är speciell. 

Jag sysslar mycket med golf, förstås, eftersom det är det jag hållit på med mestadels av mitt liv, men jag håller också på med annat. Jag brinner mycket för rygg-träning och bålstabilitet. Jag har under senaste åren själv skadat mig insett vikten av en stark rygg, så det jobbat jag mycket med. I dagsläget har jag ungefär 50% av mitt klientel som är golfare och andra halvan är "rehab-kunder". Jag utnämer mig absolut inte som någon sjukgymnast eller fysioterapeut, jag är en glad amatör som älskar att lära ut av egna erfarenheter samt samlad forskning och kontakter. Jag har tät kontakt med både sjukgymnaster och ortopeder för att förkovra mig samt skicka vidare potentiella kunder om något dyker upp. 

Jag är cetrifierad Personlig tränare, diplomerad massör (svensk klassisk), licensierad TRX-instruktör och Flowin instruktör, diplomerad Strength Coach (Eleiko), Kettlebell-instruktör samt snart även utbildad inom Kinesiotaping. 

Jag finns att nå på Actic Simhallsbadet i Halmstad och vill gärna träffa dig! Känner du dig hänging eller i behov av ett lyft i din träning så kan jag hjäpa dig. Hör bara av dig, t.ex. på mailen som finns är ovan! 

Regards, Jenny