Saffran, även kallad för julens krydda, når sin kulmen under december månad och speciellt denna tid i december. Lucia står för dörren och saffransbullar och kransar bakas och äts. Vad gemene man inte tänker på dock, är alla de positiva effekter som saffran ger på hälsan. Detta inlägg skall försöka förklara och redogöra för de effekter man sett i studier gjorda till dags dato.
Saffran (Crocus sativus, latin) är världens dyraste krydda. I år kostar ett ark saffran (0,5 gram) omkring 15-18 kronor, vilket är dyrare än förra året (11-15 kronor per 0,5 gram) (Helsingborgs Dagblad, 6 december 2015). Iran producerar omkring 90 % av världens saffran (Melnyk et al., 2010) och i år har skörden vart sämre än föregående år (Helsingborgs Dagblad, 6 december 2015).
Saffran utvinns från blommor och det krävs mellan 150 000-200 000 blommor och cirka 400 arbetstimmar för att producera cirka 1 kilo stigmas. Per planta kan man grovt räkna med 3 stigmas vilket är cirka 2 milligram (Examine.com). Det bästa saffranet är det som säljs helt, i hela ”stigmas” (Melnyk et al., 2010), och inte det malda som vi köper i butikerna.
Saffrans näringsinnehåll består av cirka 10 % fukt, 12 % protein, 5 % fett, 5 % mineraler, 5 % grovt fiber, 63 % socker inkluderat stärkelse och pentosan, pektin och dextrin. Studier har även bevittnat spårämnen som bland annat riboflavin och tiamin (Melnyk et al., 2010). Stigmat från saffranet innehåller picocrocin, safranol, crocin molekyler (vattenlösliga kartenoider) och zeaxantin (fettlöslig kartenoid) (Examine.com).
Crocin fungerar som en antioxidant, saffranet innehåller till 6-16 % av crocin. Safranal har en hög antioxidativ kapacitet och cytotoxiner som kan verka mot vissa cancerceller (Melnyk et al., 2010).
Saffran har setts ha olika effekter på både människor och möss i tidigare studier. Melnyk et al. (2010) skriver i sin review att saffran har positiva effekter på magen, cancer, kardiovaskulära åkommor, depression och PMS. Gällande magåkommor så har de konstaterat att saffran ökar spjälkningen av protein genom att sänka pH halten (Melnyk et al., 2010).
Man har sett, i studier på möss, att stigmas från saffran och dess mindre beståndsdelar påverkar tillväxten av sakomer i cancerceller. I studien kunde man ödmjukt säga att saffran kan ha en positiv effekt på cancer men bör studeras vidare (Melnyk et al., 2010).
I studier där man undersökt kardiovaskulära sjukdomar så har man sett att crocin och crocetin kan förbättra åderförfettning och relaterade åkommor. Dessa åkommor kan vara högt kolesterol, hyperlipedemia, hyperinsulin, hyper-triglycerid och insulin motstånd (engelskans resistance). I en studie som man nämner i granskningen är en studie som undersökte skillnaderna mellan en standard diet, en hög-fettdiet och en hög-fettdiet + crocin. Man kunde då se att en hög-fettdiet orsakade åderförfettning och högt kolesterol. I hög-fettdieten + crocin så kunde man se att de negativa effekterna minskades av en hög-fettdiet (Melnyk et al., 2010).
Det mest studerade på människor är saffran och depressioner. I flera studier så har man sett att en supplementering av saffran (30 mg/dag) i åtta veckor förbättrar humör och flera liknande parametrar jämfört med kontroll och placebogrupper. I en annan studie jämförde man samma dos saffran med fluoxetin och där kunder man inte se någon skillnad (signifikant) jämfört med fluoxetinet. På PMS, vilket också innehåller mycket symptom i form av humörsvängningar och liknande, så har man sett att 30 mg/dag minskade symptomen på PMS jämfört med kontrollgruppen (Melnyk et al., 2010).
Examine.com beskriver att 300mg saffran man reducera effekterna av delayed onset of muscle soreness (DOMS) efter excentrisk träning. DOMS är en form av träningsvärk som toppar i musklerna mellan 24-48 timmar efter träning (McArdle, Katch, & Katch, 2010).
Examine.com rekommenderar, om man skall supplementera saffran, att inta 30 mg/dag i maximalt 8 veckor. Finns det ett tak för saffran? Kan man överkonsumera detta gyllene guld? Både ja och nej, enligt forskning. Melnyk et al. (2010) skriver att 1,2-2 gram per medelvikt kan orsaka illamående, kräkning, diarré och blödningar. Samtidigt har man sett att upp emot 4 gram saffran per dag under flera dagar inte ger några negativa effekter på hälsan, till och med hos gravida kvinnor.
Slutsatsen blir därmed, baserat på ovanstående forskning och fakta, att saffran är en krydda man gärna kan använda sig av i kosten. Frågan är dock fortfarande om man skall supplementera saffran. Min rekommendation är att lägga till saffran i kosten, men se till vad man sätter det i. Att lägga saffran i en sås eller en fiskgryta med rotsaker är alldeles ok, men att få ut ovanstående effekter från lussebullar och kransar är nog negativt. Socker, vitt mjöl och smör i kombination med saffran – det ger knappast de positiva effekter som saffranet i sig. Det är för mycket annat som har större negativ inverkan på kroppen i det bakverket.
Källor för ovanstående fakta:
Examine.com hämtat den 7 december 2015, från http://examine.com/supplements/Saffron/
Helsingborgs Dagblad hämtad den 7 december 2015, från http://www.hd.se/nyheter/ekonomi/2015/12/06/lussebaket-kan-bli-dyrt-i-ar/
McArdle W.D., Katch, F.I., & Katch, V.L. (2010). Exercise Physiology: Nutrition, Energy, & Human Performance 7th edition. USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Melnyk, JP., Wang, S., & Marcone, MF. (2010). Chemical and biological properties of the world’s most expensive spice: Saffron. Food Research International, 43, 1981-1989.