Skador utgör inte bara smärta, lidande och besvikelse i stunden, utan de hämmar även prestation och utveckling på sikt. Vissa skador är så allvarliga att idrottaren tvingas sluta helt. Den psykiska såväl som den ekonomiska påfrestningen i samband med skada kan ofta vara påtaglig. Frånvaron innebär oftast försämrade resultat, vilket i sin tur kan leda till förlorade inkomster. En skada inför en avgörande tävling eller match kan vara skillnaden mellan misslyckande och vinst. De flesta gör därför vad de kan för att optimera kost, träning och anlitar medicinsk personal för att undvika skador. Det finns dock ytterligare ett sätt att både förhindra och rehabilitera skador mer effektivt, som många inte känner till.
Minska risken för skador med 69% med idrottspsykologi
I april 2019 genomfördes studien "Internet-based mindfulness-acceptance-commitment in sports: a randomised controlled trial". Studien visade att internetbaserad idrottspsykologi med manualen ACTSPORT, med feedback, genererade bättre prestation, minskad prestationsångest och förbättrad psykisk hälsa för idrottarna. Nu, sex månader senare, genomfördes en uppföljande mätning för att studera effekterna av programmet på längre sikt. Uppföljningen visade att effekten höll i sig även ett halvår senare och att deltagarna till och med fortsatte att förbättras i flera avseenden. Utöver prestation, prestationsångest och psykisk hälsa undersöktes även idrottarnas skadehistorik under perioden. Resultaten visade att gruppen som fick feedback minskade antalet skador med hela 69%. Från i genomsnitt 3.31 skador per person till i genomsnitt 1.38. Även grupperna som genomförde programmet utan feedback fick minskad mängd skador (17 respektive 39 procent). Med bara några få minuters idrottspsykologi om dagen kan således andelen skador minskas med en mängd som kan göra en otroligt stor skillnad för idrottare och lag som vill höja prestationen, öka välbefinnandet och minska kostnaderna. Att idrottspsykologi kan minska skaderisken har även visat sig i andra studier (referenser längst ned).
Anledningen till att skador minskar
Hur kommer det sig då att idrottspsykologi, som handlar om främst om tankar, känslor och beteenden, kan ha en inverkan på fysiska skador? Forskningen har funnit ett antal faktorer:
- Minskad stress. Det finns ett högt samband mellan stress och skador. Kortvarig stress ökar prestationsförmågan men troligen leder stor och långvarig stress till trötthet, sämre koncentration, sämre balans, styrka och uthållighet som i sin tur kan leda till en ökad skaderisk.
- Bättre fokus. En stor del av ACT handlar om att vara närvarande i nuet och fokuserad på aktiviteten. Med ett skarpare fokus blir det enklare att hantera riskfyllda situationer. Det leder också till en större medvetenhet kring kroppens signaler och vad du behöver i stunden för att minska skaderisken.
- Acceptans. En annan viktig del i ACT är förmågan till acceptans för ens tankar och känslor, vilket leder till beteenden i mer önskvärd riktning. Om ditt mål är att hålla dig skadefri hjälper ACT dig att göra nödvändiga beteenden för att det ska förbli så, som exempelvis att äta ordentligt, vara konsekvent med återhämtning eller att noggrant följa och genomföra ett rehabiliteringsprogram. - För de olika mätvärdena användas olika självskattningsformulär. Det innebär att vi inte tagit in objektiva mått utan dessa kan påverkas av en rad faktorer. Minimala skador innebar frånvaro från idrott 1 - 3 dagar, milda 4-6 dagar, moderata 7 - 28 dagar och allvarliga skador över 28 dagar.
- Notera att kontrollgruppen endast fungerade som kontrollgrupp för programmet och inte för uppföljningen efter sex månader, då även de fick ta del av ACTSPORT i efterhand. Det saknades därmed en referensgrupp vid uppföljningen efter sex månader. Det innebär att det inte går att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat utfallet och att deltagarna hade fått en minskad andel skador även utan interventionen.
- Deltagarna tävlade i 40 olika sporter, på alla nivåer och i åldrarna 18-72 år. Graferna avser ett snitt och därmed kan effekten variera mellan olika idrotter, kön och ålder.
Referenser:
Andersson, H., & Nilsson, M. (2019). Internet-based mindfulness-acceptance-commitment in sports: a randomised controlled trial. Digitala vetenskapliga arkivet.
Edvardsson, A., Ivarsson, A., & Johnson, U. (2012). Is a cognitive-behavioural biofeedback intervention useful to reduce injury risk in junior football players?. Journal of sports science & medicine, 11(2), 331.
Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Fallby, J., & Altemyr, M. (2015). It pays to pay attention: A mindfulness-based program for injury prevention with soccer players. Journal of Applied Sport Psychology, 27(3), 319-334.
Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: meta-analyses for prediction and prevention. Sports medicine, 47(2), 353-365.
Maddison, R., & Prapavessis, H. (2005). A psychological approach to the prediction and prevention of athletic injury. Journal of sport and exercise psychology, 27(3), 289-310.
Mahoney, J., & Hanrahan, S. J. (2011). A brief educational intervention using acceptance and commitment therapy: Four injured athletes’ experiences. Journal of Clinical Sport Psychology, 5(3), 252-273.
Perna, F. M., Antoni, M. H., Baum, A., Gordon, P., & Schneiderman, N. (2003). Cognitive behavioral stress management effects on injury and illness among competitive athletes: a randomized clinical trial. Annals of behavioral medicine, 25(1), 66-73.
Shortway, K. M., Wolanin, A., Block-Lerner, J., & Marks, D. (2018). Acceptance and commitment therapy for injured athletes: Development and preliminary feasibility of the return to ACTion protocol. Journal of Clinical Sport Psychology, 12(1), 4-26.
Minska risken för skador med 69% med idrottspsykologi
I april 2019 genomfördes studien "Internet-based mindfulness-acceptance-commitment in sports: a randomised controlled trial". Studien visade att internetbaserad idrottspsykologi med manualen ACTSPORT, med feedback, genererade bättre prestation, minskad prestationsångest och förbättrad psykisk hälsa för idrottarna. Nu, sex månader senare, genomfördes en uppföljande mätning för att studera effekterna av programmet på längre sikt. Uppföljningen visade att effekten höll i sig även ett halvår senare och att deltagarna till och med fortsatte att förbättras i flera avseenden. Utöver prestation, prestationsångest och psykisk hälsa undersöktes även idrottarnas skadehistorik under perioden. Resultaten visade att gruppen som fick feedback minskade antalet skador med hela 69%. Från i genomsnitt 3.31 skador per person till i genomsnitt 1.38. Även grupperna som genomförde programmet utan feedback fick minskad mängd skador (17 respektive 39 procent). Med bara några få minuters idrottspsykologi om dagen kan således andelen skador minskas med en mängd som kan göra en otroligt stor skillnad för idrottare och lag som vill höja prestationen, öka välbefinnandet och minska kostnaderna. Att idrottspsykologi kan minska skaderisken har även visat sig i andra studier (referenser längst ned).
Anledningen till att skador minskar
Hur kommer det sig då att idrottspsykologi, som handlar om främst om tankar, känslor och beteenden, kan ha en inverkan på fysiska skador? Forskningen har funnit ett antal faktorer:
- Minskad stress. Det finns ett högt samband mellan stress och skador. Kortvarig stress ökar prestationsförmågan men troligen leder stor och långvarig stress till trötthet, sämre koncentration, sämre balans, styrka och uthållighet som i sin tur kan leda till en ökad skaderisk.
- Bättre fokus. En stor del av ACT handlar om att vara närvarande i nuet och fokuserad på aktiviteten. Med ett skarpare fokus blir det enklare att hantera riskfyllda situationer. Det leder också till en större medvetenhet kring kroppens signaler och vad du behöver i stunden för att minska skaderisken.
- Acceptans. En annan viktig del i ACT är förmågan till acceptans för ens tankar och känslor, vilket leder till beteenden i mer önskvärd riktning. Om ditt mål är att hålla dig skadefri hjälper ACT dig att göra nödvändiga beteenden för att det ska förbli så, som exempelvis att äta ordentligt, vara konsekvent med återhämtning eller att noggrant följa och genomföra ett rehabiliteringsprogram. - För de olika mätvärdena användas olika självskattningsformulär. Det innebär att vi inte tagit in objektiva mått utan dessa kan påverkas av en rad faktorer. Minimala skador innebar frånvaro från idrott 1 - 3 dagar, milda 4-6 dagar, moderata 7 - 28 dagar och allvarliga skador över 28 dagar.
- Notera att kontrollgruppen endast fungerade som kontrollgrupp för programmet och inte för uppföljningen efter sex månader, då även de fick ta del av ACTSPORT i efterhand. Det saknades därmed en referensgrupp vid uppföljningen efter sex månader. Det innebär att det inte går att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat utfallet och att deltagarna hade fått en minskad andel skador även utan interventionen.
- Deltagarna tävlade i 40 olika sporter, på alla nivåer och i åldrarna 18-72 år. Graferna avser ett snitt och därmed kan effekten variera mellan olika idrotter, kön och ålder.
Referenser:
Andersson, H., & Nilsson, M. (2019). Internet-based mindfulness-acceptance-commitment in sports: a randomised controlled trial. Digitala vetenskapliga arkivet.
Edvardsson, A., Ivarsson, A., & Johnson, U. (2012). Is a cognitive-behavioural biofeedback intervention useful to reduce injury risk in junior football players?. Journal of sports science & medicine, 11(2), 331.
Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Fallby, J., & Altemyr, M. (2015). It pays to pay attention: A mindfulness-based program for injury prevention with soccer players. Journal of Applied Sport Psychology, 27(3), 319-334.
Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: meta-analyses for prediction and prevention. Sports medicine, 47(2), 353-365.
Maddison, R., & Prapavessis, H. (2005). A psychological approach to the prediction and prevention of athletic injury. Journal of sport and exercise psychology, 27(3), 289-310.
Mahoney, J., & Hanrahan, S. J. (2011). A brief educational intervention using acceptance and commitment therapy: Four injured athletes’ experiences. Journal of Clinical Sport Psychology, 5(3), 252-273.
Perna, F. M., Antoni, M. H., Baum, A., Gordon, P., & Schneiderman, N. (2003). Cognitive behavioral stress management effects on injury and illness among competitive athletes: a randomized clinical trial. Annals of behavioral medicine, 25(1), 66-73.
Shortway, K. M., Wolanin, A., Block-Lerner, J., & Marks, D. (2018). Acceptance and commitment therapy for injured athletes: Development and preliminary feasibility of the return to ACTion protocol. Journal of Clinical Sport Psychology, 12(1), 4-26.