Att gruppsammanhållning är viktigt tycker nog de flesta. När Google gjorde en stor undersökning på sina arbetare för att ta reda på vilka faktorer som var viktigast för god gruppsammanhållning fann de att det spelade mindre roll vilka personerna i gruppen var, och att det istället handlade mer om hur väl gruppen kunde samarbeta. Sverige som idrottsland sägs ofta vara litet och att lagkänslan är ett vinnande svenskt koncept. En god gruppsammanhållning kan dessutom vara avgörande för prestationen inom både lagidrott såväl som individuell idrott.
De flesta lag har, eller har tidigare provat, något sätt att försöka skapa en bra lagsammanhållning. Det kan vara att gruppen umgås på fritiden, att gruppen genomför s.k "team-building-aktiviteter" i form av olika typer av samarbetsövningar ute i naturen, eller att gruppen sätter sig ner och pratar om mål och regler inför en stundande säsong. Fungerar sådana metoder eller är det slöseri med tid? Om det faktiskt fungerar, vilka av dessa fungerar i så fall bäst?
2009 gjordes en meta-analys av forskarna Martin, Burke och Carron vid Ontario University för att ta reda på vilken typ av team-building som fungerar bäst för att förbättra gruppsammanhållning. Sammanställningen gällde övergripande hur detta bör struktureras och inte lika mycket specifikt vilka metoder som ingick, det får bli ett framtida blogginlägg. De sökte i flera databaser på en mängd olika sökord och fann till slut 17 studier som de jämförde.
Här följer några av deras fynd:
- Bäst var: 1. Målsättningsarbete, följt av 2. Vistas i naturen, och 3. Prata om relationer inom gruppen. Sämst visade det sig vara att kombinera flera av dessa aktiviteter.
- Team-building ger bäst resultat i mixade grupper med både män och kvinnor, näst bäst resultat i grupper med endast kvinnliga deltagare och sämst resultat fick grupper med endast män.
- Individuella idrotter fick större förbättring än lagidrotter.
- Team-building fungerade bättre på äldre lag än på yngre.
- Interventionen behöver pågå under minst 2 veckor för att ha effekt.
- Störst effekt sågs på gruppens prestation, psykologiska färdigheter samt på förmågan till god rollfördelning.
Slutsatser:
Det verkar som att det mesta inom team-building har någon form av effekt, framförallt på prestation, vilket oftast också är det slutgiltiga målet för många grupper. Team-building påverkar även hur bra gruppen blir på rollfördelning, vilket har visat sig vara viktigt både för en grupps prestation och psykologiska färdigheter, som förmågan att hantera prestationsångest, motgångar och stress. Team-building bör dock inte ses som någon "quick-fix" inför en viktig tävling eller match, utan den behöver ske under en längre period, med kontinuerliga uppföljningar, för att ha effekt. Team-building-aktiviteter som att vistas i naturen har viss effekt, men det räcker inte med att bara åka iväg en dag eller två, utan då krävs det en längre vistelse med ett tydligt syfte. Den mest effektiva metoden för att förbättra gruppsammanhållningen var målsättningsarbete, och det behöver ske strukturerat utifrån beprövade metoder. Avslutningsvis bör team-buildingen vara någorlunda avgränsad och inte försöka förändra för mycket på en gång.
Referenser:
Duhigg, C. (2016). What Google learned from its quest to build the perfect team. The New York Times Magazine, 26, 2016.
Martin, L. J., Carron, A. V., & Burke, S. M. (2008). Team building interventions in sport: A meta-analysis.
Så görs team-building mest effektivt
