Börja Träna Styrka (del 2) Rörlighet: För Hälsa och Prestation

Hej och välkommen till den andra delen i serien av Börja Träna Styrka! I det förra avsnittet så skrev jag om varför buktryck är viktigt när vi ska lyfta saker, och gav exempel på några övningar där vi kan träna på att hitta buktrycket och att bibehålla det medans vi gör andra rörelser med delar av kroppen. Idag ska vi prata om rörlighet, och vad rörlighetsbegränsningar gör med din hälsa och hur du påverkas i vardagen eller på gymmet.   Jag kan redan nu säga att jag kommer inte att ge exempel på rörlighetsövningar i denna texten, utan det är något som jag kommer att gå in på i framtida avsnitt där jag kommer att skriva om rörlighetsträning för specifika övningar som t.ex. knäböj. Denna text är till för dig som vill få en bättre förståelse för hur din kropp fungerar och reagerar när vi är stela jämfört med när vi är rörliga och varför det är viktigt att ta hand om sina leder.   Vad tänker du på när någon säger rörlighet? Vissa kanske tänker på gymnaster och akrobater som kan gå ner i split hur lätt som helst, eller så kanske man tänker på tyngdlyftare som kan sitta ner i oerhört djupa knäböj samtidigt som dem håller en skivstång laddad med 100+ kg ovanför huvudet. För att kunna beskriva rörlighet så måste vi ta oss till några begrepp som man kanske, eller kanske inte har hört talas om innan.    Range Of Motion = (förkortas ROM) När man pratar om ROM (rörelseomfång på svenska) så tittar man på hur mycket rörelse man kan ta ut i en led. Om du t.ex kan höja din arm ovanför huvudet utan att böja ryggraden på något vis så har du förmodligen bra rörelseomfång i din axelled. Om du däremot inte kommer upp med armen ovanför huvudet utan att du böjer ryggen åt sidan eller börjar svanka mycket så har du nog inte jättebra rörelseomfång i axelleden. Det du gör då är att kompenserar för dåligt rörelseomfång i din axel med att ta ut rörlighet i ryggraden istället, och detta leder oss då in i nästa begrepp. Path Of Least Resistance = Om du saknar rörelseomfång (ROM) i en led så kommer din kropp kompensera med att ta ut rörlighet i en annan led som kanske egentligen inte mår så bra av detta. Men din kropp kommer att göra det för att den väljer helt enkelt vägen med minst motstånd för att utföra rörelsen.   Tänk att du är ute och kör bil. Du ska snart köra igenom en tunnel som du vet är den snabbaste vägen från ditt hem till ditt jobb. Men när du kommer fram till tunneln så har ett stenras blockerat vägen in i tunneln. Du måste nu därför ta en omväg genom att köra runt och över tunneln för att ta dig till ditt mål. Den här omvägen gör att du förbrukar mer bensin än när du kör genom tunneln, och på omvägen så är inte vägen heller asfalterad utan det är en grusväg med en massa hål i, så att efter ett tag så uppstår slitageskador på din bil när du har kört omvägen fram och tillbaka några gånger. Din bil måste nu in på verkstad och lagas.    I den här liknelsen så är den raka vägen genom tunneln den rörelsen som är hälsosammast för en led, det vill säga en led med bra rörelseomfång. För så fort vi börjar ta omvägar, det vill säga ta ut rörlighet där det inte kanske finns, så kommer det kosta oss mer energi och vi kommer, i många fall, få slitage- eller överbelastningsskador. Och då går man oftast till en verkstad, alltså en doktor eller fysioterapeut för att behandla smärtan.   Så varför är det här intressant? För dig som tränar för hälsan så är detta viktigt om du vill minska risken för att få artros (en ledsjukdom som kan förebyggas med fysisk aktivitet!) eller slitage/överbelastningsskador att du har grundläggande rörlighet i dina leder. Våra leder i kroppen mår inte bra av att inte få röra på sig, och det är på grund utav vårt stillasittande idag som vi blir stela och får problem med att röra våra kroppar på ett hälsosamt sätt. Och för dig som vill prestera på gymmet; Om du har dåligt rörelseomfång så kommer du behöva ”gå runt” problemet i leden, vilket kommer kosta mer energi och kommer att öka risken för att du kommer att skada dig. Med bra rörlighet så kommer du förmodligen också kunna utnyttja fler faktorer än bara muskelstyrka när du ska lyfta tunga saker, som t.ex. kroppens hävarmar och att få vikten närmare kroppens mittpunkt (där vi är som starkast).   Rörlighet är med andra ord viktigt för alla människor, vare sig om man tränar eller inte. Och att utmana sin rörlighet lite då och då är bra för ledernas hälsa, och därför också för din hälsa.   Avslutningsvis så kan jag säga att de lederna i kroppen där de flesta människorna är stela är fotleden, höftleden och i bröstryggen. Och hur vi ska behandla rörlighetsproblem i dem lederna kommer jag som sagt att gå igenom i framtida avsnitt.   I nästa avsnitt så kommer jag att skriva om kroppens sju grundrörelser, eller de rörelser som vi ofta gör i vår vardag utan att ens tänka på det och varför det kan vara bra att träna dessa rörelserna på gymmet.   Har du några frågor och vill kontakta mig så finns jag på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube! Annars så kan du maila mig på rasmusrollingpt@gmail.com
FB: Rasmus Rolling PT
Instagram: rasmusrollingpt #LyftarNörden
Twitter: rasmusrollingpt #LyftarNörden 
Youtube: Lyftar Nörden